Odla potatis

När det tidig vår på plantskolan Åbergs Trädgård där jag har det stora nöjet att arbeta så är det en vara som nästan alla kunder tar med sig hem. Nämligen sättpotatisen. Sina egna favoriter som har odlats år efter år och som krävs på middagsbordet tillsammans med nubbe och sill.

För den som har en gång ätit sina egna delikatesspotatisar vill inte återgå till potatis som säljs i affären.

Precis som tomat, gurka och de flesta av våra egenodlade grönsaker så är smaken på potatis som har odlats i landet där hemma mil ifrån den köpta. Inte så konstigt då massproducerad tidig potatis som hetsodlas med allt för mycket kväve blir vattniga och tappar i smak.

Att odla potatis är enkelt men precis som med all odling så är där en del saker att tänka på och det första är näring. Potatisen är ingen näringskrävande gröda och faktum är att det är mycket lättare att övergödsla sin potatis än att den lider av näringsbrist. Som nämnt tidigare så kan för mycket kväve gör att potatis blir vattning och det blir mycket blast och få knölar. För lite näring kan göra att potatisen spricker vid kokning. I samband med att förbereda potatislandet så grundgödsla med välbrunnen gödsel. Vi använder oss av kogödsel, men hästgödsel eller liknande går alldeles utmärkt. Efter det så gödslas inte mer.

Däremot så är det viktigt att vattna rikligt, speciellt under knölsättningen som pågår under hela sommaren. Ha som regel att inte låta ditt potatisland torka, utan håll en jämn fuktighet.

Om du har odlat potatis tidigare år och det är ett fast inslag i din odling så är det viktigt med växtföljd. Detta betyder att du byter plats på det som du odlar på varje år. Tillexempel att det land som du odlade rotfrukter i flyttar på sig och där sätts potatisen. Nästa år så flyttar potatisen efter och nya grödor placeras i landet.

Att vara noggrann med en växtföljd är för att du kan undvika sjukdomar och angrepp som annars gärna kommer om grödan får stå kvar i samma land år efter år.

När det gäller plats så odlas potatis i solen och på en jord som är lätt och väldränerad. Om du har en styv lerjord så måste den bearbetas med organiskt material, gärna kompost. Om kompost är en bristvara så brukar trädgårdsjord som ibland säljs 4 för 100 utmärkta till att jordförbättra.

Innan potatis ska ut i jorden så är det rekommenderat att förgro. Detta är inget måste men det skyndar på odlingen väsentligt. Lägg dina potatisar i en äggkartong och ställ den svalt i ett ljust fönster. Om du lägger lätt fuktad jord i botten så kan potatisen utveckla rötter och då går processen ännu fortare. Räkna med att det tar en cirka 4 - 5 veckor innan potatisen sätter groddar.

När jorden är minst +8 grader så går det bra att sätta ner knölarna. Potatis klarar inte av frosten så finns där risk för nattfrost så täck plantorna med väv eller liknande.

Radavståndet får gärna vara mellan 55-70 cm och plantavstånd mellan 17-30 cm. Sena sorter som har en längre utvecklingstid föredrar ett längre plantavstånd. Snåla inte med avståndet då för tättsittande plantor ökar risken för potatisbladmögel.

Under växtperioden så kupa potatisen ett par gånger. Det innebär att du föser upp jord runt potatisen så att det inte ligger någon riska att knölarna utsätts för sol. Synliga knölar blir gröna och utvecklar ett gift.

Hur lång tid det tar för potatisen att mogna är lite beroende på vilken typ av potatis det är. Larsvikens rekommendationer är är 7-8 veckor på tidig, 10-12 när det kommer till sommarpotatis och +14 veckor när det gäller höstpotatis. Om du är osäker så skrapa bort lite jord för att se efter.

En viktig sak att tänka på är att om du ser att blasten är angripen av bladmögel så kapa den och släng växtmaterialet i soporna. Potatisen slutar att växa när blasten är avskuren men bladmögel kan gå ner i knölarna och utveckla brunröta. Detta är extra viktigt om det väntas regn.

Ett stort lycka till med din potatisodling.

Odla Grön- och Svartkål

Här hemma i vårt odlingsland är grön- och svartkål ett stående inslag och som tack för att vi sköter om den så ger den i sin tur mängder med avkastning.

Det finns en rad olika sorters kål att odla och vissa är lättare än andra. Den som tillhör den lätta kategorin och som är helt klart också den härdigaste är just grön- och svartkål.

Grönkål ett samlingsnamn på typer av bladkål men den vanligaste vi odlar är grön och krusig.

Hemma sår vi kål väldigt tidigt på året, gärna runt februari och förkultiverar den inomhus. Detta är absolut inget måste men vårt mål är att kunna sätta ut plantor som är så pass stora och som har kommit så långt när den beryktade kålfjärilen kommer att de klarar av ett oundvikligt angrepp.

Vi är inte så förtjusta i att täcka vår kål då vi tycker plantan i sig är så vacker vilket gör att vi får slåss mot kålfjärilen på annat vis.

När det kommer till sådd så bredsår vi alltid vår kål och detta för att de små fröna riskerar att ruttna om de sås ensamma i en större mängd blöt jord. Så vad innebär att bredså då? Jo, fyll en kruka med 2/3 delar planteringsjord och toppa med såjord. Lämna en kant för att kunna täcka fröna. När det kommer till att toppa så ska det vara ett tunt lager så inte fröna hamnar för djupt ner i jorden. Vattna på jorden innan ni lägger ut fröna.

I den här krukan så sår ni en mindre mängd kålfrön tillsammans som sen får växa upp ihop.

Här bredsår vi olika sorters kål inomhus.

När plantorna har utvecklat sina första karaktärsblad (bladen som kommer efter hjärtbladen) så är det dags att försiktigt plantera om dem till en enskild kruka. Börja på en lagom storlek när det kommer till krukmått och plantera då hellre om kålen ytterligare en gång när den har växt till sig.

Om du tycker att din kål är lång och ranglig vilket kan hända om plantan får för lite ljus så kan du sätta ner stjälken, upp till hjärtbladen ungefär, under jord. Då står kålen stabilt och växer sig stor och stark. Nu kan du sätta din kål lite svalare.

När nätterna är frostfria så kan du plantera ut dina kålplantor som dock klarar en och en annan frostknäpp. Men när plantorna är nyplanterade och ska rota sig i jorden så är det onödigt att de störs för mycket så är du osäker på hur temperaturen ska te sig så täck kålen med fiberduk. Då håller sig jorden fuktig längre och det blir en smula varmare för plantan.

När det kommer till plantering så ge din kål utrymme så den kan få växa sig stor och ståtlig, gärna en 40-50 cm mellan plantorna och cirka 50 cm i radavstånd. Grön- och svartkål kan odlas i både full sol och halvskugga.

Här står vår grönkål på rad och har täckts med gräsklipp. Något som bidrar med näring och som gör att jorden håller fukten bättre.

Kjell Åberg från Åbergs Trädgård brukar säga att grönkål alltid äter på buffé. Detta betyder att både grön- och svartkål vill ha bra med näring och vatten. Du märker snabbt om där är ett underskott på näring i jorden genom att bladen blir gula.

Vi brukar grunda jorden med att blanda upp den med kogödsel och sedan använder vi hönsgödsel i pelletsform som vi strör runt varje planta. När det är högsommar så ger vi dem en dos hönsgödsel till. Vattna när det blir torrt.

Som nämnt innan så är det fler än vi som älskar kål, nämligen kålfjärilen vars larver kan utan större ansträngning tugga i sig en hel planta på ett par dagar. Det bästa skyddet är att lägga över väv innan fjärilen börjar att lägga ägg som är strax innan midsommar. Om du är som vi och inte vill täcka din kål så sätter fjärilen alltid äggen på undersidan av bladen, ägg som är lätta att upptäcka då de är nästan lysande orangea. Plocka bort äggen innan de kläcks och likaså plocka bort larver från plantan så fort du ser dem.

Andra som också älskar kål är den nedrans mördarsnigeln. Här är det precis som larverna, plocka bort dem och gör dig av med dem på det sätt som ditt samvete tillåter. Vi är väldigt emot att salta sniglar då det är en process som är förbaskat plågsamt för snigeln.

Kål som då har överlevt allas hungriga munnar kan stå sig utan problem över vintern om det inte råkar bli en sån vargavinter och är faktiskt som godast efter den har fått sig en kyss av frosten. Detta för att plantan drar upp extra mycket socker ut till bladen för att skydda sig mot kylan. Låter du den dessutom stå kvar till våren och sommaren så går den i blom och du kan samla in dina egna fröer.

Att samplantera kål med Linnétagetes har blivit en favorit här hemma.

Ett stort lycka till nu med din odling och har du några frågor när det kommer till kålodling eller odling i sig så får du gärna höra av dig till oss.

Vi odlar Bönor!

Bönor tillsammans med ärtor är odlingens kanske nyttigaste grödor. Fullproppad med mineraler, vitaminer och framförallt viktigt för oss som äter mycket grönsaker, proteiner.

Men det tar inte slut där utan våra underbara baljväxter har en sak till att bjuda på nämligen de ger näring istället för att ta.

Det fungerar som så att baljväxter fixerar kväve från luften och binder det i knölar som sitter på rötterna via bakterier. Detta frigörs sedan när växtresterna bryts ner.

Tänk på att rätt bakteriekultur måste finnas i jorden för att detta utbyte ska sätta igång, samt att vi rekommenderar att grundgödsla jorden.

Bönor har odlats i Sverige länge och enstaka fynd från bondbönan (Vicia faba) har hittats från så tidigt som stenålder och lite mer säkra fynd från bronsåldern.

Intressant är att senare i historien så odlades bönor både på åker och i trädgård och fick då namn som åkerböna och bondböna (Vicia faba) men också trädgårdsböna (Phaseolus vulgaris).

Roligt att veta är att även om vi förknippar baljväxter (Fabaceae) mest med odling så tillhör många viktiga träd och buskar samma familj, så som korstörne (Gleditsia), robinior (Robinia) och akacior(Acacia).

Att odla Trädgårdsböna (Phaseolus vulgaris)

Bönor vill stå varmt, soligt och gärna skyddat då de är värmekrävande. Se till att ha en lucker och mullrik jord som gärna håller fukten eftersom bönor har ett grunt rotsystem. Därav är det viktigt att vattna om det skulle bli torka en längre tid. Gödsla gärna med extra fosfor och kalium.

Vi brukar förkultivera våra bönor mest för att de utvecklas snabbare men är absolut inget måste om man som vi bor i södra Sverige. Ska ni så på friland så tänk på att jorden måste vara minst 12 grader och oftast så tjänar ni inget på att chansa och så för tidigt.

Precis som alla andra grödor så kan bönor drabbas av ohyra och angrepp som Bönfläckssjuka, en svamp som ger baljorna och bladen fläckar. Gör er då av med det växtmaterial som är angripet genom att kasta det i soptunnan. Aldrig komposten. Bönstjälkflugans larver äter på relativt små plantor men kan krossa vilken odlares dröm som helst så se till att ha koll eller använd er av fiberduk. Något som svampen och flugan har gemensamt är att de på ett eller annat sätt stannar kvar i jorden. Därför är det viktigt med Växtföljd, ett ämne som kommer att tas upp i ett framtida inlägg.

Några trevliga sorter Trädgårdsbönor som vi skulle vilja rekommendera är Purpurböna 'Red Swan', Vaxböna 'Meraviglia', Brytböna 'Anellino di Trento', Störpurpurböna 'Blauhilde' men också Bondbönorna 'Extra precoce a grano violetto' och 'Superaguadulce'. Vi köper de flesta fröer från Impecta.

Bäcker som vi skulle rekommendera tillhörande det här inlägget är Handbok för Köksträdgården av Lena Israelsson, Växternas Släktskap av Dr. Ross Bayton och Simon Maughan och Svensk Trädgårdshistoria Förhistoria och Medeltid